Passivhus

Passivhus läser vi mer och mer om. Begreppet myntades redan på
70-talet av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första passivhus.

I ett passivhus fokuserar man på att minimera värmeförlusterna genom klimatskal och ventilation. Husen byggs med ett lufttätt och extremt välisolerat ytterskal samt en mekanisk ventilation med en effektiv värmeåtervinning.
Värmen kan tillföras med ett värmebatteri i tilluftssystemet men man kan också värma med radiatorer eller golvvärme.

Inom passivhus-branschen i Sverige finns två aktörer;  IG Passivhus är ett företag som jobbar bland annat med utbildningar och samordningar. De arbetar efter den tyska kravstandarden för passivhus. 
FEBY (Forum för Energieffektivt Byggande) är en icke vinstdrivande organisation som aktivt ska driva och stimulera utvecklingen mot lågenergihus. Här har man under många år jobbat med att sprida kunskap och stödja energieffektivt byggande, arbetet startade 2008. Man har också översatt den tyska kravstandarden för passivhus till en svensk variant. Detta med tanke på skillnader i vårt svenska byggsätt och skillnader i klimatet här i Sverige.

2018 lanserade man ett klassningsinstrument som heter FEBY 18, där man kan välja mellan tre olika ambitionsnivåer för att bygga på ett energieffektivt sätt. 

FEBY 18

De tre olika klasserna är FEBY Guld, Silver och Brons. Enkelt kan man säga att Brons motsvarar Boverkets krav vid nybyggnationer idag och Guld är något bättre än standarden för passivhus.  
Klassningen blir sedan en certifiering, där man först gör beräkningar på husets konstruktion, form och yta. Beroende på vilket värde huset får klassas det av FEBY. 
Innan huset är färdigbyggt görs dessutom en trycktestning av huset. Tätheten måste då vara lägre än 0,3 l/s m² 
Läs mer om vad FEBY 18 olika klassningar innebär. Vill du fördjupa dig i kravspecifikationen för FEBY läser du mer här. 

Så bygger man ett passivhus

För bygga sitt energisnåla hus finns det några bra tumregler att gå efter:

Isolering

Mängden isolering påverkar givetvis energiförbrukningen. Golvet/grunden bör ha 30 cm isolering, väggen 40 cm och taket 50 cm.

Fönster och dörrar med lågt U-värde

Fönstren ska ha U-värde på 0,9 eller lägre. Ytterdörrar bör ha ett U-värde på 0,6. I ett nybyggt hus står ca 35 % av värmeförlusterna från traditionella fönster. För att minska energiförlusterna bör fönsterarean ligga på 15 % av golvarean. Om huset byggs i den norra delen av Sverige bör man minska fönsterarean till ca 14%.

Täthetsprovning

En viktig del i ett energisnålt byggande är att tätheten. Huset ska andas genom ventilationen och inte genom väggarna. Ett tätt hus ger en minskad energianvändning. För att säkerställa att huset byggs tätt gör man en täthetsprovning.
Provningen börjar med att man tätar alla kända öppningar, t ex ventilationen. I entrédörren monteras en tillfällig provdörr med mätutrustning och fläkt. Syftet är att få ett undertryck i huset. Med hjälp av värmekamera och en ”rökspruta” tar man reda på ev. otätheter i huset.
Mätningen görs innan huset är färdigbyggt så man kan åtgärda ev. brister.

Effektiv ventilation

I energisnåla hus används en mekanisk till och frånluftsventilation med värmeväxlare sk FTX-ventilation. Aggregatet bör ha en verkningsgrad på 85 %. Genom att justera in luftflödena korrekt och underhålla ventilationsaggregatet bibehålls verkningsgraden över tiden.

Entrésluss

Tänker man tillbaka på hur man utformade hallen i gamla hus, var det vanligt att man hade en kallfarstu innan man kom in i själva huset. Idag på 2000-talet har den lösningen åter kommit till heders. Genom att bygga en sluss skapas ett vindfång som hindrar att onödig värme läcker ut då man öppnar dörren.

Delar av informationen är hämtad från: ”Energismarta småhus” av Holger Gross och Hans Eek, Passivhuscentrum.

Läs mer om oss och våra hus på vår webbplats www.villavarm.se